Dagboken
Jag har nu äntligen tagit mig tiden och sett den omtalade filmen Dagboken. Jag satt beredd med näsdukar för tydligen skulle det vara en mycket bra film som är otroligt gripande. När mer än halva filmen hade gått undrade jag när jag skulle börja gråta. När filmen så gott som var slut började jag verkligen fundera på när jag skulle börja gråta. När filmen var slut och skivan ute från spelaren undrade jag om det överhuvudtaget var rätt film jag sett.
Filmen var bra, helt klart. Men den överträffade inte mina förväntningar av vad alla sagt. Jag har antagligen haft förhöga förväntningar på den. Men visst var den fin, jag kan verkligen tänka mig att se den igen för den var väldigt fin och vacker. Men några tårar blev det dessvärre inte.
Nu står storstädning på programmet och senare i eftermiddag blir det förhoppningsvis en tur till havet.
Filmen.
Filmen var bra, helt klart. Men den överträffade inte mina förväntningar av vad alla sagt. Jag har antagligen haft förhöga förväntningar på den. Men visst var den fin, jag kan verkligen tänka mig att se den igen för den var väldigt fin och vacker. Men några tårar blev det dessvärre inte.
Nu står storstädning på programmet och senare i eftermiddag blir det förhoppningsvis en tur till havet.
Filmen.
Kommentarer
Trackback
